Värme

Vilken varm dag, den tropiska värmen håller i sig. Även på kvällen/natten så är det över 20 grader ute, länge sedan det var så. Man skall inte klaga i och för sig men det blir ju inte lättare att somna.. får väl sova nere i källaren inatt där det är svalt och skönt :)
Dom här nätterna påminner om dem på kanarieöarna då jag sov på balkongen för värmens skull, då hade vi ändå ac på rummet men vad hjälpte det? Jaja, bara att bita ihop. Det har varit en härlig sommar faktiskt, vädermässigt sådär men vissa dagar har varit underbara. Jag och min fru älskar blommor så lite regn här och var är bara tacksamt för trädgården. Och vilken trädgård vi fått, så kul att se resultaten av allt slit. Till och med grannarna kommer över och ger komplimanger, kul! Stoltast är vi över våra stockrosor som är grymt svåra att odla, men vi har lyckats. Att se min frus ansikte skina upp när hon tittar på dom är värt allt som finns.

Det är värt precis allt..

Musik

Musik har alltid varit en viktig del av mitt liv, lyssnar varje dag, kan inte leva utan det. När jag var runt 12 fick jag en gitarr av en granne och blev fast direkt. Tog privatlektioner av en härlig hårdrockare från ett känt band och han lärde mig allt som man behöver veta. Kommer ihåg att i början av 90-talet så spenderade jag minst 1 gång i veckan hemma hos honom och sen spelade man själv hemma tills nästa lektion. Lärde mig rätt många låtar genom honom och gav mig grunden till min fortsatta utveckling.
Ett band bildades med mig som sångare och låtar skrevs. Vi spelade på olika ställen runt om i göteborg, även i tävlingar där en gav en vinst att spela in en demo-cd. Fatta vad häftigt det var att få gå in i en riktig studio och spela in egna låtar, på riktigt. 3 låtar som vi fixade över på cd, har kvar den än idag. Vi fick även vara med på en samling med massa andra band, Partillerocken.
Bandet rann tyvärr ut i sanden men jag minns faktiskt den tiden med ett leende, trots allt. Ett av väldigt få minnen från min barndom som ger mig glädje.

Nu spelar jag mest för mig själv, skriver låtar och sjunger :) som sagt, musik är viktigt och får mig att slappna av. När Lp tiden begav sig så köpte jag allt inom hårdrock som jag hittade, just den musikstilen har betytt så fruktansvärt mycket för mig. Ett band speciellt - W.A.S.P. - lyssnar jag fortfarande på nästan varje dag. Musiken gjorde så att jag kunde fly från allt det jobbiga och bara få finnas... finnas i stillhet en stund. Kalla det att fly men ärligt talat så var jag på flykt. Flykt undan alla som tog ut sin frustration på mig.
Jag är allätare inom musik, hårdrock, rock, pop, hiphop, klassisk, trance osv osv jag lyssnar på allt. Det ger mig näring och livsglädje. Tycker att Spotify är något av det bästa som uppfunnits, grupper som man hade på lp men som på något sätt försvunnit under åren hittar man där. Helt otroligt. Glamrockaren i mig njuter när Ratt spelas högt, eller danskillen i mig när Robyn spelas. Samma när dödsmetallgruppen Type O Negative startar sin ljuvliga musik. Ja, ni förstår. Nu tar jag med mig Spotify i min mobil också, precis överallt. Finns låtar som gör att ögonen vattnas..

"Raindrops taste like tears... without the pain"

En intressant dag

Ja vad säger man, 5 timmar på Gekås gör en ganska trött :) men helvete vad intressant det var. Ingen kö in så allt gick smärtfritt. Trodde verkligen det skulle vara en enormt lång kö för så många bilar har jag nog aldrig sett på ett och samma ställe. Inne däremot var det folk, ganska enormt mycket folk och alla skulle självklart vara i vägen för en. Alla beter sig som om det var den enda billiga affären som finns och slänger sig fram till varorna. Ganska kul att se men väldigt jobbigt för hjärnan. Allt man sett på Kanal 5 stämmer verkligen, det är många konstiga människor som handlar där.
Jag och frugan gick tillsammans medans lilltjejen och hennes kompis strosade runt själva, vad kul dom hade. Är man 13 år så kan det vara grymt jobbigt att gå hela tiden men vi var tröttare än dom. Man börjar väl bli gammal... dom fyllde sin vagn duktigt :)
Pausen blev mat på en kebabrestaurang vilken var en besvikelse för maten var sådär, jaja colan gav med sitt koffein en välbehövlig kick. Tillbaks in i dimman med ny energi, vi lyckades faktiskt slarva bort våran kundvagn en stund så kundtjänst fick ropa ut numret på den. Inte lite pinsamt. Till slut hittade vi den och inget var urplockat.

Gekås har verkligen allt, alltså allt.. vilken skillnad det var från när man var liten och jobbade sig runt. Men så är det ju, allt utvecklas. Har för mig att det bara var enplans då, nu är det typ 3 våningar eller fler. Boris har lyckats ganska bra må jag säga. Tyvärr ingen Morgan och hans polare men heller inget kamerateam. Ut ur gekås var inte heller någon tidskrävande uppgift, många kassor - lite kö. Trots allt åkte vi hem med ett leende på våra läppar.

Min fru är verkligen en fantastisk kvinna.

Bil

Blir ett kort inlägg idag, måste försöka sova några timmar innan resan imorgon. Brukar inte somna innan 2 på nätterna men får hoppas att tröttheten kommer tidigare.
Bilen är dammsugen, tvättad och allmänt städad, otroligt vad mycket saker bilen samlar på sig :) pennor, pengar, dryckeslock, kvitton osv.. den hade det mesta. Det bästa var nog det mycket gamla godiset som hade klibbat fast sig i baksätet, man undrar verkligen hur länge den suttit där. Eller vill man veta det? En sak till som var roligt var att kolla på gamla kvitton och minnas vad man var/gjorde just det datumet. Statoil nere i skåne eller varför inte ett kvitto från Halmstad, vi är ju ganska beresta ändå.

Imorgon så berättar jag mer om Ullared.

Ullared

Vädermässigt är denna sommar katastrof, det slutar ju aldrig att regna. Tur att det vankas en Ullared tur snart :) tycker det är kul att vara där och hitta alla möjliga och omöjliga saker. Vissa saker är ju ren skit men ibland så kan man verkligen göra fynd. Tyvärr så gör ju vädret att det inte blir färre folk så det är bara att förbereda sig att kön kommer bli lååång. Både in och ut. När man väl kommit in så brukar det kännas lättare.
Det var faktiskt längesedan vi var där nu och vad man sett på tv så har mycket förändrats. Nya avdelningar, nytt café osv.. spännande. Tror det blir ett besök på elektronikavdelningen också *blink* *blink*. Något många glömmer är att det även finns affärer utanför också, många ganska intressanta att besöka. Det har blivit en ganska enorm köpstad.
Kommer ihåg när jag var liten då det var typ bara Ullared och något grillställe där man kunde äta. Vilken skillnad från nu med restauranger, snabbmat osv.. undrar vad ullaredsborna tycker om det? Blir ju självklart jobbtillfällen men till vilket pris? Jaja, vi tycker det är kul iallafall..

Har följt Norge händelserna och även läst hans manifest, tänk att ha planerat detta i 9 år och inte blivit upptäckt. Det han skriver är mycket svårt att ta in, man känner verkligen hans ondska och förvirrade tankar. Han hade ju till och med planerat att åka fast för att kunna fortsätta spridandet av sitt sjuka budskap. Sen att man överhuvudtaget så lätt kan få tag på material och dylika saker går över mitt förstånd, borde vara förbjudet. Men då får man ju förbjuda lagliga saker, svår balansgång det där. Hoppas att det blir djupare kontroller av saker efter detta så att det aldrig aldrig händer igen.

Mina tankar går till offren, anhöriga och det norska folket.

Ljuspunkt

Mitt i all sorg så blev det en ljuspunkt idag, barnen kom. Våran 2 veckors semester börjar idag, skall bli så underbart. Blir lite småutflykter som ullared och arosfortet bland annat. Tyvärr ingen gran canarie utflykt denna sommar men men, man får göra det bästa av det man har :)
Lilltjejen hade många tankar ang. norge händelserna, skönt att man kan prata om det. Hade varit värre om hon höll det inom sig. En sådan gärningsman förstör ju inte bara för anhöriga utan även för väldigt många människor runt om i världen som blir rädda. Till exempel efter Engla händelsen så fick hon svårt att sova och blev allmänt rädd, det sitter kvar lite fortfarande. Nu är det barn inblandade igen och då är det viktigt att vara lyhörd och känna igen signalerna.

Annars rullar allt på tycker jag, bilen är lagad, frugan mår bättre och bättre och snart så börjar jag jobba. Kommer bli en spännande höst med nya kollegor och nya rutiner. Känner faktiskt ingen nervositet än men det kommer. Viktigt att känna det innan. Livet kanske vänder till det bättre nu, efter många jobbiga år så kanske man kan få andas ut lite.

En sak är säker, jag gör mitt bästa.

Svårt att förstå

Gårdagen spenderades framför tvn och nyhetssändningarna ang. de fruktansvärda händelserna i Norge. Jag och min fru grät när det kom fram hemskare och hemskare nyheter. Man har svårt att förstå, förstå den ondska som finns. Så många ungdomar som aldrig fick chansen att växa upp, aldrig fick skapa något eget. Även de ungdomar som överlevde lider man med, tänk på tryggheten som togs ifrån dom. Att se en människa man borde kunna lita på bli en helt annan måste rubba den tillförliten under en väldigt lång tid.
Händelserna innan med bomben som sprängdes var bara det för mycket. Man trodde ju att något så här stort aldrig skulle inträffa i skandinavien, att vi var någorlunda befriade från sådant. Detta kommer ju förändra allt, friheten och demokratin har fått sig en törn.
Hur kan detta få hända tänker man, hur kan man planera något sånt här? Vad är det som rör sig i en människa när man gör detta? Svåra frågor som vi förhoppningsvis kommer få svar på. Om jag tar mig själv som ett exempel, jag får dåligt samvete om jag tar död på en fluga. Så långt sträcker jag mig. Detta handlar om över 90 människor... Ungdomar och vuxna.. stackarna. De anhöriga kommer att leva i en bubbla ett bra tag framöver, deras liv är för alltid förändrat. Allt för att en människas ideologi inte stämde överens med offrens. Allt för att en människas frustration gick ut över helt oskyldiga människor. Man blir mållös.

Och rädd.

Jobb

Jag erkänner, jag är en tekniknörd. Vill gärna ha det senaste inom mobil, data osv. Ända sedan jag fick min Commodore 64 så har jag varit fast :) älskar att hålla på med datorer. Plocka isär dom, uppgradera dom och lära mig mer om dom. Samma med mobiler, fick min första ganska tidigt och har varit fast sedan dess.
Och jag är riktigt bra på teknik, förstår det till fullo. Många har genom åren kommit till mig med frågor och även med reparationsarbeten. Jag svarar och jag reparerar, för jag tycker det är så kul. Något som jag ångrar är min utbildning till konditor, varför valde jag den och inte något inom it/teknik?
Svaret är väl att när man skall välja inriktning så vet man nog inte riktigt vad man vill bli, man är för ung helt enkelt. Det man trodde man ville bli blev helt enkelt ointressant med tiden. Därför står jag här med en helt meningslös utbildning och sysslar med det jag igentligen vill jobba med som en hobby. Visst, hade kanske kunnat omskola mig men att sätta sig i skolan igen, som var den värsta tiden i mitt liv, var helt otänkbart.
Nu skall jag börja jobba som innesäljare igen, ett jobb som igentligen kanske inte passar mig men vad gör man? Det är det enda som jag vet jag kan. Behöver ingen utbildning, bara en bra röst och en förståelse för kunden. Jag är bra på det, det vet jag. Brukar ha dom bästa resultaten men till vilket pris igentligen?
Min dröm är att hitta det perfekta jobbet för mig, någongång kanske jag gör det. Tills dess är det bara att bita ihop och ta det som erbjuds. Att ha en hög lön intresserar mig inte så mycket faktiskt, rutin och trivsel är viktigare för mig.
Detta jobb som jag fått nu kanske är det perfekta för mig, det vet jag ju inte än. Men jag kan lova att jag kommer göra mitt bästa, för min fru och barnens skull. Dom är värda allt, precis allt.

Det kanske är min tur nu.

Trädgård

Har varit en bra dag idag, bilen inlämnad på lagning och ett besök från svärmor. Blev en god middag och mer prat. Hallonplockning och vinbärsplockning från trädgården gjorde så att vi har en massa bär att frysa in, min fru älskar att göra saft och sylt. Nu blommar ju inte flädern men när den gör det plockar vi som satan och har saft till nästa säsong. Flädersaft är något av det godaste jag vet. Inte så hälsosam kanske men men..
Något som vi är grymt stolta över i år är att vi har fått stockrosor att växa och blomma ut, något som är vanligare nere i Skåne. Kul att se resultat :)
I år har vi även odlat vitlök, sockerärtor, sallad och potatis. Helt otroligt vad mycket godare det blir med egenproducerat än köpt. Något jag inte förstår dock är krusbär, dom är alltid sura hur man än gör. Finns väl något knep, undviker dom tills dess. Som ni förstår så finns det många saker i trädgården att ta vara på, även om det ligger mycket arbete bakom.

Naturen har så grymt mycket att ge.

Barn

Vaknade halv tolv idag. Händer inte ofta kan jag säga men behövde väl det. Iofs är jag uppe på nätterna men brukar ändå vakna tidigt. Frugan köpte med sig frukost hem efter jobbet så det blev en riktigt bra morgon/eftermiddag. Man kan inte ha en bättre fru :) otroligt omtänksam och snäll. Resten av dagen fram till nu spenderades hos svärmor där middag åts och kaffe dracks. Älskar verkligen att vara där, lugn och ro. Vi pratade om barndom och allmänt om barn, jag klarar av det nu för tiden. En av nackdelarna med den cancern jag hade är att chansen för att kunna få barn är nästan lika med noll efter att jag blev frisk.

Min fru och jag har försökt få barn i över 8 år nu, även 3 försök på ivf ingår där utan resultat. Man har fått förlika sig med tanken av att man aldrig kommer få hålla sitt eget kött och blod. Nu är jag ju inte helt barnlös för min fru har 2 barn sedan tidigare som jag ser som mina barn. Men tänk att få höra någon ropa pappa till en, ja ni förstår. Längtan efter någon egen kan bli fruktansvärt stor ibland men jag har fått hjälp med att hantera dom tankarna.

Livet är ju ganska komplicerat.

Ett första inlägg

Har länge funderat på att liksom börja skriva av mig men inte hittat rätt sätt. Har testat att blogga förut men det blev för jobbigt. Nu känner jag att det är rätt och kommer här dela mina tankar, upplevelser...osv. Skriver inte för andra utan enbart för mig själv som en slags självterapi. Om andra läser så är det en bonus och kanske en mer förståelse för hur jag funkar. Det var längesedan jag slutade tycka synd om mig själv och även se mig som ett offer. Detta har varit vändpunkten och mitt sätt att äntligen gå vidare.

Det har varit mycket jobbiga veckor. Den 29 juni körde min bonuspappa ihjäl sig, vi stod varandra mycket nära så hela min värld rubbades. Han var mycket sjuk sista tiden innan olyckan så han hade inte klarat sig länge till i och för sig men chocken att veta hur han dog är överväldigad. Kanske var det bättre att det gick så snabbt så han slapp lidandet men det är en dag man aldrig kommer att glömma.
Det var meningen att efter olyckan så skulle jag identifiera honom men när det skulle ske så var han för skadad. Det var bättre att minnas honom som han var. Ett beslut som jag idag tackar för. Jag har i mitt huvud gått igenom hur det kunde hända och hur det var för honom. Att kl 4 på morgonen få för sig att vad vi tror åka och köpa cigaretter för att sedan förhoppningsvis dö framför ratten, åka av vägen och volta med bilen är mycket svårt att ta in. Varför jag skriver förhoppningsvis är för att det är det jag hoppas på, så att han inte hann känna något. Mycket förvirring och mycket tankar. Sorgen och saknaden efter honom är otroligt stor.

Tänk vad livet kan ändras på sekunden. Ena stunden läser man tidningen, andra stunden får man telefonsamtalet.