Gårdagen spenderades framför tvn och nyhetssändningarna ang. de fruktansvärda händelserna i Norge. Jag och min fru grät när det kom fram hemskare och hemskare nyheter. Man har svårt att förstå, förstå den ondska som finns. Så många ungdomar som aldrig fick chansen att växa upp, aldrig fick skapa något eget. Även de ungdomar som överlevde lider man med, tänk på tryggheten som togs ifrån dom. Att se en människa man borde kunna lita på bli en helt annan måste rubba den tillförliten under en väldigt lång tid.
Händelserna innan med bomben som sprängdes var bara det för mycket. Man trodde ju att något så här stort aldrig skulle inträffa i skandinavien, att vi var någorlunda befriade från sådant. Detta kommer ju förändra allt, friheten och demokratin har fått sig en törn.
Hur kan detta få hända tänker man, hur kan man planera något sånt här? Vad är det som rör sig i en människa när man gör detta? Svåra frågor som vi förhoppningsvis kommer få svar på. Om jag tar mig själv som ett exempel, jag får dåligt samvete om jag tar död på en fluga. Så långt sträcker jag mig. Detta handlar om över 90 människor... Ungdomar och vuxna.. stackarna. De anhöriga kommer att leva i en bubbla ett bra tag framöver, deras liv är för alltid förändrat. Allt för att en människas ideologi inte stämde överens med offrens. Allt för att en människas frustration gick ut över helt oskyldiga människor. Man blir mållös.
Och rädd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar